Region norr

Islandshäst

Islandshästen är en väldigt unik ras. Den är en av få raser som behållit sin vilda natur samtidigt som den är from och tam. 

Islandshästen har funnits på den gröna ön i över 1200 år och väldigt respekterad av islänningarna. Den har fått utvecklas väldigt naturligt på ön och varit isolerad från andra influenser. Därför är det en lag att en häst som lämnar Island får aldrig komma tillbaka eftersom den kan ta med sig sjukdomar som öns hästar aldrig varit utsatta för och därmed inte kan försvara sig mot.

Den blir sällan större än en ponny, ungefär 148 centimeter i mankhöjd, men klassas och benämns ändå som häst. En anledning kan vara deras robusta kroppsbyggnad som lätt kan bära upp en vuxen människa trots att den är så kort.

Förutom styrka är den också tålig för väder och vind och klarar därmed de isländska vintrarna väldigt lätt. Den har tjock päls, speciellt under vintermånaderna, och deras man och svans är lång och tjock.

I Sverige är islandshästen den tredje populäraste hästrasen och många stall har endast islandshästar. Det är lite annorlunda att rida en islandshäst från andra raser, mycket tack vare att de  har två gångarter extra: passgång och tölt. Tölten är en av hästarnas mest uppmärksammade egenskaper. En vanlig häst brukar ha tre hovar i marken och en i lyften när den tar sig fram men islandshästen har tre i luften och en hov i marken.

Deras temperament är inte dock inte så lugnt som stereotypen säger. En lugn häst är lugn eftersom den har en bra ryttare. En dålig ryttare eller ledare kommer att leda till en mer stressad och nervös häst.